Är utbildningen verkligen tillgänglig för alla elever?

Dålig luft försvårar inlärning och skapar exkluderande klassrum

DELA DEN HÄR ARTIKELN
Facebook
Twitter
LinkedIn
I Sverige är en av tio personer drabbade av astma och var fjärde individ har pollenallergi. Låt siffrorna sjunka in. Detta är enkla och raka fakta. Vi är oerhört många – eller har någon i vår direkta närhet – som kan vittna om hur svårt det är med koncentration, produktivitet eller energi när sådana luftproblem är som värst.

Givetvis har inte alla allergiker dagliga problem året om och långt från alla har grava symptom. Men omkring hälften av dem. Och hur ser det ut för de barn i varje klassrum som dessutom har astma eller andra luftrörsrelaterade sjukdomar? Vi vet att 10% av befolkningen har dagliga utmaningar med dessa sjukdomar samt att detta även gäller skolelever.

Enligt Asthma and Allergy Foundation of America är andningssjukdomar de facto den vanligaste orsaken till frånvaro i skolan. De rapporterar att enkom astmarelaterade sjukdomar står för häpnadsväckande drygt 14 miljoner missade amerikanska skoldagar varje år.

Siffrorna skrämmer och även om vi enkom skulle inkludera barn och ungdomar med grövre utmaningar så är det antagligen ungefär var femte eller sjätte elev som upplever att utbildningen inte är fullt ut tillgänglig för dem på lika villkor — om vi inte tar tag i frågan kring dålig luft.

Skadliga partiklar kommer från många håll

Luftföroreningar i skolor kommer från olika källor och luftkvaliteten påverkas från ett ”fastighetsperspektiv” av såväl interna som externa källor. I äldre skolor kan skadliga partiklar alstras genom ett antal problemområden gällande själva fastigheten, från radon och asbest till mögel och damm.

I skolor byggda under senare år återfinns emellanåt utmaningar med allt för tättslutande byggnader med klara brister gällande naturlig ventilation. Därtill kan det finnas en negativ inverkan från syntetiska byggmaterial och möbler som genererar hälsovådliga partiklar.

Ventilationen i sig är ofta en utmaning ur många perspektiv, men är inte en lösning på problemet med partiklar. I bästa fall tillförs ny luft. Vanligtvis tillförs och mäts enkom cirkulation och inte luftkvalitet – uppenbarligen måste en effektiv rening av luft lösas på annat vis.

8 av 10 partiklar genereras av den dagligen inomhusverksamheten

Viktigt är att man inte heller förtränger att cirka 80% av partikelhalten genereras av den dagliga verksamheten. Och då inte minst genom den mänskliga aktiviteten i lokalerna.

Ofta blandas det till en mix av rent usel inomhusluft i klassrummen genom intaget av yttre föroreningar och partiklar från utomhusluften, exempelvis trafikavgaser, pollen och rök. Skrämmande nog visar studier att det är vanligt med ohälsosamma partikelnivåer som är 2 till 5 gånger högre inomhus än precis utanför klassrumsfönstret.

Samtidigt är situationen långt ifrån hopplös. Modern teknik erbjuder praktiska och effektiva verktyg för att bekämpa luftföroreningar inomhus, och det finns skräddarsydda lösningar, med stöd av vetenskapliga bevis, för att möta utmaningarna med luftkvaliteten i skolorna. Det borde vara något av en självklarhet att investera i lösningar för att minska problemen i våra klassrum och göra allt för att få med alla barn när kunskapens tåg lämnar perrongen. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Relaterade artiklar

Blooming grass

Ljusare dagar – men med nedsatt arbetsförmåga?

Säsongen är fantastisk – för de flesta av oss. Men för vissa innebär det ett återkommande problem som kan leda till minskad koncentration och arbetsförmåga – pollenallergi. Måste vår arbetsprestation eller våra skolresultat påverkas av säsongsförändringar?

Läs mer »