Det senaste rapporterade fallet av fågelinfluensa i Sverige inträffade i januari 2023. I november 2022 hade Jordbruksverket infört ett antal så kallade högriskområden i delar av södra Sverige, bland annat i Halland, Blekinge och Skåne. Dessa områden kännetecknas av särskilt stor risk för smittspridning och där skärpta riktlinjer införts, till exempel krav på att tamfåglar absolut ska hållas inomhus.
Risker och konsekvenser
Vid ett eventuellt bredare utbrott av fågelinfluensa skulle dödstalet för antalet fjäderfän bli mycket högt. Det finns olika former av smitta och den så kallade högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsrestriktioner.
Smittade gårdar skulle tvingas avliva stora numerärer av djur – oavsett smittade eller ej – samt införa en hel del andra restriktioner. Produktionen av livsmedel som kyckling och ägg skulle drabbas av omfattande kostnader och leveransproblematik till livsmedelshandeln. När fågelinfluensan härjade som värst senast uppstod exempelvis äggbrist i Sverige.
Smittspridning främst via vildfåglar
Den största smittspridningen av fågelinfluensa tror man främst sker via fågelspillning från vattenlevande fåglar. En grundläggande rekommendation är därför att undvika kontakt mellan tam- och vildfåglar. Detta är även en direkt regel i högriskområden, där tamfåglar ska hållas helt inomhus.
Det har förekommit rapporter på att viruset kan sprida sig till andra däggdjur, inkluderande så pass spridda arter som exempelvis rävar och sälar. Risken att viruset överförs till människor är dock liten, men möjlig med enstaka fall med milda eller inga symptom alls. Viruset kan givetvis förändras, vilket ständigt följs upp och kontrolleras av nationella och internationella myndigheter.
I skrivande stund ska det inte behöva finnas någon som helst oro för konsumtion av vare sig exempelvis ägg eller kyckling. Men hur kan vi förebygga sjukdom och virus – utöver noggrann hygien och vaccinering om sådant finns framtaget?
Studie vid KI visar på 97% minskad smittspridning
Pandemin vi alla genomlevt under senare år har understrukit behovet att lägga till teknologi till verktygslådan i motståndet till virussmittor. Det finns vetenskapligt bevisade tekniska lösningar som angriper olika virus genom att förstöra virusets proteinskal.
Ett sjuårigt forskningsprojekt vid Karolinska institutet visar tydligt hur LightAir IonFlow neutraliserar influensavirus typ A (inkluderar virus som orsakar säsongs-, svin- och fågelinfluensa), rotavirus och calicivirus genom att dessa förlorar sin förmåga till spridning upp till hela 97%. Forskare på IrsiCaixa forskningsinstitut har även visat hur teknologin har en liknande effekt på specialdesignade virus som efterliknar sars-cov-2, vilket orsakar covid-19.
Teknologin motverkar smittspridning, minskar infektioner, möjliggör en bredare lösning och skyddar mot flera typer av virus – redan i luften och även på ytor.
Olika myndigheter inom exempelvis hälsovård och jordbruk har riktlinjer och rekommendationer för hur man bäst förhindrar virusspridning i samhället. Genom att lägga till ett ytterligare lager med effektiv luftrening kan vi proaktivt minska riskerna och inte enkom reagera reaktivt. Vilket gäller smittspridning av virus i allehanda miljöer, från klassrum och arbetsplatser till industrigolv och djurstallar. Ett virus är ett virus, oavsett om vi sitter i en designsoffa eller står i en stallbox.