LightAir internally
Den som ursprungligen utvecklade förklaringsmodellen med den schweiziska osten är professor James T Reason vid University of Manchester — även om han inte refererade till ost när han för första gången lade fram sin skyddsteori på tidigt 90-tal.
Grundtesen är att alla enskilda skyddsåtgärder och människor faktiskt kan misslyckas. Helt, delvist eller till några ynka procent. Genom att ha flera lager skydd får dessa missar en mindre allvarlig konsekvens. För varje lager blir skyddet helt enkelt starkare och mindre känsligt för förändringar och misstag.
Modellen har fått sitt namn utifrån att varje skyddslager kan jämföras med en skiva schweizerost. Varje ”ostskiva” har sina individuella större och mindre hål. De olika skivorna är även olika tjocka beroende på sitt erbjudna skydd, men viktigt är att om en ostskiva försvinner så finns det fler kvar. Skyddet kan då också utvecklas och anpassas i takt med att saker och ting förändras.
Under bekämpningen av coronaviruset uppmärksammades modellen internationellt, främst tack vare den australiensiske virologen Ian Mckay. Hans bilder och argumentation blev nästintill globalt viral inom vissa kretsar under pandemin. Dock utan att ”ostskivan” teknologi tog sin rättmätiga plats som ett självklart skyddslager gällande virusbekämpning och minskad smittspridning.
Den smått virala schweizerostmodellen, fritt enligt bl.a. den engelske professorn Reason och den australiensiske virologen Mckay
De olika ostskivorna består av en lång rad verktyg och krav som kan vara frivilliga såväl som lagstadgade. Som vi sett under senare år så bygger de flesta skivor mycket på det individuella ansvaret, liksom på av myndigheter beslutade åtgärder och direkta lagar. Detta inkluderar allt från handtvätt, social distansering, handsprit och att stanna hemma vid symtom, till myndighetsbeslut kring reglerade folksamlingar, stängda kontor, reserestriktioner, med mera.
Åtgärder i form av ostskivor kan plockas bort eller läggas till — varmed skyddet ökar eller minskar över tid. Ingen ostskiva är allenarådande och samtliga har sina hål. Munskydd kan man använda felaktigt, precis som man kan tvätta händerna snabbt och slarvigt. Detta är exempel på hål i dessa specifika ostskivor.
Vaccin utgör i sig ett väldigt starkt och viktigt skydd. Det är dock inte 100-procentigt och skyddet minskar över tid, varför man måste vara noggrann med påfyllning. Att skyddet inte är heltäckande samt att det är avhängigt den mänskliga faktorn utgör hål i ostskivan vaccin.
Varje ostskiva kan vara en ytterst väsentlig och viktig åtgärd i ett skyddande system, men bör kombineras med flera andra ostskivor som täpper till hålen.
Schweizerostmodell MED teknologi som ett aktivt nyttjat skyddslager, vilket utöver en hög effektivitet även har en längre och hållbarare livslängd än många andra åtgärder.
En av de viktigaste och mest skyddande ostskivorna, som tyvärr har försummats i detta sammanhang, är teknologi. Trots att det är en bestående ostskiva som håller skyddet uppe även över tid så har andra och mer reaktivt inriktade åtgärder tagit nästan all plats i rampljuset.
Det är knappast en kontroversiell bedömning att vaccin och teknologi är de skyddsåtgärder, dvs. ostskivor, som vi kommer acceptera och över längre tid lyckas bibehålla i vardagen ute på exempelvis kontor och skolor.
I samhället finns nu en allt bättre bild över vad exempelvis coronaviruset verkligen innebär. Inkluderande en insikt att detta är ett av många virus vi kommer leva med under en längre tid. Medan vaccin ofta är utvecklade och utformade för att fungera på ett specifikt virus så finns det kompletterande teknologier som erbjuder ett bredare spektrum och skydd mot såväl gamla som nya virus.
Det är därmed hög tid att addera det tekniska skyddslagret på bred front – i praktiken såväl som i schweizerostmodellen.
>> Engelsk PDF | >> Svensk PDF
Vi går en tuff virushöst och influensavinter till mötes med ökad smittspridning på kontor och i klassrum. Lärdomar efter pandeminåren bör dras, och däri även möjligheterna att addera teknologi som ett av skyddslagren i kampen mot virus och influensa.
Metallindustrin har sedan urminnes tider varit oerhört viktig för svensk ekonomi, men ofta med processer som genererar ohälsosamma partiklar. Läs mer om vilka utmaningarna är och fem åtgärder du kan överväga.
Säsongen är fantastisk – för de flesta av oss. Men för vissa innebär det ett återkommande problem som kan leda till minskad koncentration och arbetsförmåga – pollenallergi. Måste vår arbetsprestation eller våra skolresultat påverkas av säsongsförändringar?
