Men för vissa innebär den här säsongen ett återkommande problem som leder till minskad koncentration och arbetsförmåga – på grund av pollenallergi. Måste våra arbetsprestationer eller skolresultat påverkas av säsongsförändringar?
Just nu blommar det för fullt och pollenhalterna är höga. En av fyra svenskar lider av allergi och för många är det besvärligt, inte minst nu när många av oss är tillbaka på kontoret i efterdyningarna av pandemin. Forskning visar hur den totala partikelhalten vi utsätts för påverkar oss negativt, vilket kan förklara varför allergiproblem ofta är vanligare i städer.
Den svenska pollensäsongen kan delas in i tre perioder: våren när lövträden blommar, sommaren med gräspollen och sensommar/höst för gråbo. Höga pollenhalter byggs naturligt upp dit vinden för de luftburna partiklarna.
Symptom för allergier kopplat till pollen är bland annat allmän trötthet men även fysiska besvär som rinnsnuva, röda ögon och återkommande nysningar.
Pollenallergiker är ofta oroliga över hur säsongen kommer att påverka dem och jagar medicinering som inte leder till annat än trötthet. Många av oss allergiker grubblar kring hur vi ska orka med vardagen – från att leverera på jobbet till att sköta hus och hem, samt inte minst njuta av fritiden.
Forskaren Lars-Olaf Cardell har tidigare uttalat sig i Svenska Dagbladet gällande sin forskning hos Karolinska Institutet (KI) kring pollenallergins kostnader och omfattning. Hos undersökta svenska företag uppgav många medarbetare att deras arbetskapacitet absolut påverkades negativt, många nyser och snörvlar sig igenom jobbdagen.
Enligt KI:s studie kostar lägre produktivitet, som i sin tur leder till sjukfrånvaro, svenska företag drygt 1 000 dollar per anställd allergiker. Den totala kostnaden för samhället uppskattas till över 1,3 miljarder dollar.
Mörkertalet för kostnader relaterade till allergier är stort. Främst på grund av att majoriteten av oss fortsätter med våra arbetsdagar som vanligt – men med mindre energi och ihållande besvär. Och detta är inte bara jobbigt för en själv. Det är inte trevligt att tillbringa sin arbetsdag bland snoriga och hostande kollegor i kontorslandskapet.
Vad kan då pollenallergiker göra förutom att påbörja en eventuell medicinering i god tid?
Förutom att vara öppen med sina allergier, framför allt på jobbet, tipsar svenska Allergi- och Astmaförbundet bland annat om att byta lakan, våttorka golv och torka av ytor oftare samt skölja näsan. För dig som föredrar utomhusträning är tipset att göra detta tidigt på morgonen eller sent på kvällen när partikelhalterna är lägre.
En annan fråga är vad man som arbetsgivare kan göra för sina anställda när pollensäsongen påverkar arbetsmiljön under drygt sex månader varje år? Utöver tidigare tips rekommenderas kommersiell och bevisad luftrening som lindrar symptom genom att minska ohälsosamma partiklar, inklusive pollen, från inomhusluften på kontoret. Dålig luft är något som många av oss på jobbet knappt tänker på. – “Det osynliga problemet” brukar det kallas för.
Förutom minskade pollenbesvär blir luften krispigare att andas och innehåller mindre hälsovådliga partiklar från exempelvis trafik och skrivare som hamnar i våra lungor. Samtidigt som vi håller oss piggare på längre in på eftermiddagen. Utöver detta finns även möjligheterna till dubbelt skydd genom att samtidigt passa på att installera vetenskapligt bevisade virushämmare. Dessa motverkar smittspridning av exempelvis säsongsinfluensa och vinterkräksjuka – oavsett om det är pollensäsong eller ej. Som alltid bör talangfulla och ambitiösa medarbetare ges bästa möjliga förutsättningar för ökad produktivitet och kreativitet. Ren luft borde i detta vara en självklarhet.
Som alltid bör talangfulla och ambitiösa medarbetare ges bästa möjliga förutsättningar för ökad produktivitet och kreativitet. Ren luft borde i detta vara något av en självklarhet.
¤ ¤ ¤
Vi går en tuff virushöst och influensavinter till mötes med ökad smittspridning på kontor och i klassrum. Lärdomar efter pandeminåren bör dras, och däri även möjligheterna att addera teknologi som ett av skyddslagren i kampen mot virus och influensa.
Vi går en tuff virushöst och influensavinter till mötes med ökad smittspridning på kontor och i klassrum. Lärdomar efter pandeminåren bör dras, och däri även möjligheterna att addera teknologi som ett av skyddslagren i kampen mot virus och influensa.
Metallindustrin har sedan urminnes tider varit oerhört viktig för svensk ekonomi, men ofta med processer som genererar ohälsosamma partiklar. Läs mer om vilka utmaningarna är och fem åtgärder du kan överväga.
