Riktig bra skyddsåtgärder gentemot smittspridning har en lång och hållbar livslängd. De är inte heller avhängiga enskilda människors engagemang för att leverera bred nytta. Detta är än viktigare nu när vi i skrivande stund börjar öppna upp samhälle, kontor och skolor till det ”nya normala”.
Det finns idag teknologier som utgör viktiga skyddslager 24/7 i motståndskampen och förstärker vårt allmänna motstånd gentemot olika sorters virus. Från avancerad jonisering som attackerar olika virus proteinskal till förbättrad ventilation, UV-strålning och AI-lösningar. Sammantaget är det därför förvånande att teknologi förbisetts i många diskussioner under senaste åren kring skyddsåtgärder gentemot virus och pandemier.
Oavsett om vi har fokus på nutid eller framtid borde det vara självklart att nyttja vetenskapligt beprövade teknologier. Detta som ett grundläggande skyddslager, kompletterande alla de övriga åtgärder som står till buds för att samverka till ett kraftfullt helhetsskydd.
Corona-pandemin böljade fram och tillbaka under en lång tid. Och smittspridningen av viruset, sars-cov-2, är troligtvis något vi får lära oss att leva med ett bra tag till. Tyvärr lär vi genom mutationer och helt nya virus även få uppleva andra pandemier i framtiden.
Den som kan sin historia vet att virus och smittspridning knappast är något nytt i mänsklighetens historia. Mutationer av nuvarande och uppkomsten av helt nya virus gör att vi kommer få uppleva nya endemiska sjukdomar i framtiden, vilka kan utvecklas till pandemier. Därför är det viktigt att vi ständigt finslipar våra verktyg, samt inte minst drar lärdom av hur vi agerat under de senast årens utmaningar kring coronaviruset.
Ett fundamentalt misstag som i möjligaste mån bör undvikas är initiala och tvärsäkra ställningstaganden. Världshälsoorganisationen WHO, liksom flertalet nationella hälsomyndigheter, sade från början att coronaviruset inte alls smittade via luften. Löpande rekommendationer, uttalanden och aktiviteter byggde under allt för lång tid helt på detta snabba konstaterande. Dessa bedömningar och tidiga uttalanden har dock med tiden visat sig vara direkt felaktiga.
Eftertänksamhet och ny kunskapsinhämtning har fått WHO och de flesta andra myndigheter runt om i världen att backa på tidiga och alltför bergsäkra uttalanden om att coronaviruset absolut inte är luftburet. De är nu betydligt mer försiktiga i hur de uttrycker sig och konstaterar att även virus av typen sars-cov-2 storleksmässigt kan vara både droppar, vilka kan hänga kvar i luften relativt länge. Därmed blir plötsligt faktorer såsom luftombyten och luftrening viktiga och bör lyftas fram i ett tydligare fokus.
Idag kan vi konstatera att de flesta myndigheter och organisationer har reviderat sin initiala uppfattning kring den luftburna smittans vara eller icke vara. Gott så, men genom en gradvis och tämligen långsam justering har stora delar av samhället även missat viktiga tekniska lösningar som hade kunnat minska den allmänna smittspridningen.
Mycket kan och kommer att sägas om åren med coronapandemin. Ett misstag vi ej bör återupprepa är att dra förhastade slutsatser samt att inte använda teknologi som ett tyngre verktyg i kampen mot framtida större och mindre virusutbrott.
>> Engelsk PDF | >> Svensk PDF
Vi går en tuff virushöst och influensavinter till mötes med ökad smittspridning på kontor och i klassrum. Lärdomar efter pandeminåren bör dras, och däri även möjligheterna att addera teknologi som ett av skyddslagren i kampen mot virus och influensa.
Vi går en tuff virushöst och influensavinter till mötes med ökad smittspridning på kontor och i klassrum. Lärdomar efter pandeminåren bör dras, och däri även möjligheterna att addera teknologi som ett av skyddslagren i kampen mot virus och influensa.
Metallindustrin har sedan urminnes tider varit oerhört viktig för svensk ekonomi, men ofta med processer som genererar ohälsosamma partiklar. Läs mer om vilka utmaningarna är och fem åtgärder du kan överväga.
